Protonraket
From Wikipedia, the free encyclopedia
Protonraket (formellt: UR-500), rysk obemannad raket avsedd för att transportera satelliter och annat som ska upp i rymden. Den första protonraketen sköts upp redan 1965 och används fortfarande (2017).
- För andra betydelser, se Proton (olika betydelser).
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2014-11)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Proton 8K82K | |
Fakta | |
---|---|
Land | Sovjetunionen Ryssland |
Mått | |
Höjd | 53 m |
Diameter | 7,4 m |
Massa | 620 000 kg |
Antal steg | 3-4 st |
Kapacitet | |
Nyttolast till LEO | 22 000 kg |
Nyttolast till GTO | 6 000 kg |
Historik | |
Status | Aktiv |
Uppskjutningsplatser | Bajkonur |
Uppskjutningar | 430 st |
Lyckade | 382 st |
Misslyckade | 44 st |
Delvis misslyckade | 4 st |
Jungfrufärd | 16 juli 1965 |
Nyttolaster | Saljut, Mir |
Första steget - | |
Motorer | 6x RD-253-11D48 |
Kraft | 10,470 kN |
Bränntid | 124 sek |
Bränsle | N2O4 / UDMH |
Andra steget - | |
Motorer | 4x RD-0210 |
Kraft | 2,399 kN |
Bränntid | 206 sek |
Bränsle | N2O4 / UDMH |
Tredje steget - | |
Motorer | 1x RD-0212 |
Kraft | 630 kN |
Bränntid | 238 sek |
Bränsle | N2O4 / UDMH |
Fjärde steget - | |
Raketmotor | 1x RD-58 |
Kraft | 83 kN |
Bränntid | 470 sek |
Raketen har fyra steg varav de tre första drivs med dimetylhydrazin och det översta av flytande fotogen och flytande syre.
Ursprungligen togs den fram för att skicka kärnvapen, om den använts för det syftet hade den haft en räckvidd på 12 000 km. Man insåg dock att den var alldeles för överdimensionerad för denna uppgift, istället började man använda den för att föra upp föremål i rymden.
Denna rakettyp har använts till otaliga uppskjutningar av obemannade farkoster, och skulle förmodligen ha använts även vid ryssarnas första bemannade månfärd om inte amerikanerna kommit så långt med sitt Apolloprogram.