Spaniens konstitutionella kris 2017–2018
politisk konflikt i Spanien 2017–2018 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Spaniens konstitutionella kris 2017–2018, även känt som den Katalanska krisen eller Katalonien-krisen,[1] syftar på den politiska konflikten mellan Spaniens regering och Kataloniens regionstyre (Generalitat de Catalunya) vid tiden omkring folkomröstningen 2017 om Kataloniens självständighet och dess efterspel. Den har sin bakgrund i oenigheten kring graden av regional autonomi. Händelseutvecklingen har allmänt setts som den värsta konstitutionella krisen i Spanien sedan kuppförsöket i Spanien 1981.[2][3]
Spaniens konstitutionella kris 2017–2018 |
---|
Katalonien (i rött) ligger i nordöstra Spanien.
|
Under sommaren 2017 utlyste regionen en folkomröstning, varefter Spanien införde budgetkontroll över regionen, genomförde arresteringar, beslagtog folkomröstningsmaterial och skickade 16 000 delvis kravallutrustade poliser till Katalonien (se vidare Operation Anubis). Folkomröstningen genomfördes den 1 oktober med delvis våldsamma ingripanden av spansk polis och med cirka 900 skadade.
Spaniens historia | |
Denna artikel är en del av en serie | |
Förhistoria | |
---|---|
Förhistoriska Iberia | |
Romerska Hispania | |
Medeltida Spanien | |
Visigotiska kungariket | |
Kungariket Asturien | |
Svebiska kungariket | |
Bysantinska Spania | |
al-Andalus | |
Reconquistan | |
Kungariket Spanien | |
Imperiet | |
Kolonisering av Amerika | |
Expansionstiden | |
Upplysningstiden | |
Republik | |
Reaktion och revolution | |
Första spanska republiken | |
Bourbonska restaurationen | |
Andra spanska republiken | |
Under Franco | |
Spanska inbördeskriget | |
Francospanien | |
Moderna Spanien | |
Återgången till demokrati | |
Moderna Spanien | |
Katalansk kris (2017–18) | |
Ämnen | |
Ekonomisk historia | |
Militärhistoria |
I protest mot den spanska polisinsatsen genomfördes 3 oktober en generalstrejk med massdemonstrationer. Parallellt såg Madridbörsen stora kursfall och ett antal företag flyttade sitt säte utanför regionen. 8 oktober genomfördes en stor demonstration i Barcelona för enhet med Spanien, med cirka 500 000 deltagare.
10 oktober presenterades folkomröstningsresultatet i Kataloniens parlament. Regionpresident Carles Puigdemont sköt samtidigt upp utropandet av en självständig katalansk republik, i en önskan om en lösning via dialog med Spanien. Det tvetydiga beslutet ledde till att Spaniens regering elva dagar senare lät utlösa lagparagraf 155 och därmed (under upp till sex månaders tid) avskaffa regionens autonomi.
27 oktober lät Kataloniens parlament utropa den oavhängiga Katalanska republiken. I en parallell session röstade Spaniens senat en stund senare för att genom grundlagsartikel 155 frånta Katalonien sin autonomi som spansk region. Under de kommande dagarna tog spanska myndigheter över kontrollen över regionen, inkallade regionpolitiker för förhör och inledde förberedelser inför ett nyval till Kataloniens parlament den 21 december. Den avsatte regionpresidenten Puigdemont och fyra av hans ministrar flydde till Belgien för att undgå hotande arrestering, byggd på anklagelser om uppvigling och uppror.[4]
Efter det katalanska parlamentsvalet den 21 december behöll självständighetspartierna absolut majoritet. Åtta av den separatistiska sidans parlamentsplatser hade dock vunnits av politiker i fängelse eller med åtal hängande över sig. 17 januari 2018 valdes ERC-kandidaten Roger Torrent till ny talman för parlamentet.
Till slut kunde Kataloniens parlament den 14 maj 2018 enas om Quim Torra som ny regionpresident. I början av juni godkändes den nya regionregeringen, och Spaniens direktstyre av regionen kunde börja hävas. Den spanska övervakningen av regionregeringens förehavanden fortsätter dock, liksom de rättsliga processerna mot diverse separatistiska katalanska politiker och aktivister. Samtidigt har Spanien sedan i början av juni en ny regeringschef – socialistledaren Pedro Sánchez – efter att premiärminister Mariano Rajoy förlorat en förtroendeomröstning i deputeradekammaren där mutor och den katalanska krisen vägde tungt emot honom.
I februari 2019 inleddes rättegången mot Kataloniens självständighetsledare i Spaniens högsta domstol. Den avslutade i oktober samma år med utdömandet av ett antal fängelsedomar.