Tyska kolonier och protektorat
From Wikipedia, the free encyclopedia
De tyska kolonierna kom att utgöra en liten och kortvarig del av Europas kolonialvälden. Det tyska riket bildades 1871, och tyske rikskanslern, Otto von Bismarck, prioriterade rikets europeiska konsolidering. Först under 1880- och 1890-talet förvärvades ett antal kolonier i Afrika och Stilla havet, och då var ett viktigare skäl att det var populärt hos den tyska väljarkåren snarare än att det innebar ekonomiska fördelar för Tyskland. Samtliga kolonier förlorades sedan i Versaillesfreden, efter det tyska nederlaget i första världskriget.
Tidigare stater på tysk mark hade vissa koloniala engagemang; den första tyska stat som i större mått strävade efter landområden i andra världsdelar var Mark Brandenburg (föregångaren till kungariket Preussen).