Yakubu Gowon
Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye igwe ndị agha Naijiria / From Wikipedia, the free encyclopedia
General|image=Mr.Richard kasesela with former Nigerian President Yakubu Gowon during the Friends of Global fund Africa meeting in Kigali (cropped).jpg|caption=Gowon in 2007|order=3rd Head of State of Nigeria|term_start=1 August 1966|term_end=29 July 1975|1blankname=Chief of Staff|1namedata=Joseph Edet Akinwale Wey|predecessor=Johnson Aguiyi-Ironsi|successor=Murtala Mohammed|office2=Federal Commissioner of Defence|term_start2=1966|term_end2=1975|predecessor2=Inuwa Wada|successor2=Illiya Bisalla|office3=Chief of Army Staff|term_start3=16 January 1966|term_end3=29 July 1966|predecessor3=Johnson Aguiyi-Ironsi|successor3=Joseph Akahan|birth_date= (1934-10-19) 19 Ọktoba 1934 (age 89)|birth_place=Kanke, Northern Region, British Nigeria
(now Kanke, Nigeria)|spouse=
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
aha n'asụsụ obodo | Yakubu Gowon |
Aha enyere | Yakubu |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 19 Ọktoba 1934 |
Ebe ọmụmụ | Kanke |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, pidgin Naịjirịa |
Ọrụ ọ na-arụ | Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị agha, onye na-akwado ikike mmadụ |
Ọkwá o ji | chairperson of the Organisation of African Unity, Ishi ochíchì Naigeria, Minister of Foreign Affairs, Chief of Army Staff |
ebe agụmakwụkwọ | Royal Military Academy Sandhurst, Staff College, Camberley, University of Warwick, Barewa College |
Ebe obibi | London, Lagos |
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | ọchịchị aka ike |
okpukpere chi/echiche ụwa | Efefe Kraịst |
ọkwa agha | izugbe |
ngalaba agha | Ndị agha Naijiria |
Ihe nrite | National Order of Niger, Order of the Federal Republic |
|alma_mater=Royal Military Academy Sandhurst
Staff College, Camberley
Joint Staff College, Latimer
University of Warwick|allegiance= Nigeria|branch= Naijiria Army|serviceyears=1954–1975|rank= General|battles=Congo Crisis
Nigerian Civil War|nationality=Nigerian|nickname=Jack}}
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
aha n'asụsụ obodo | Yakubu Gowon |
Aha enyere | Yakubu |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 19 Ọktoba 1934 |
Ebe ọmụmụ | Kanke |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, pidgin Naịjirịa |
Ọrụ ọ na-arụ | Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị agha, onye na-akwado ikike mmadụ |
Ọkwá o ji | chairperson of the Organisation of African Unity, Ishi ochíchì Naigeria, Minister of Foreign Affairs, Chief of Army Staff |
ebe agụmakwụkwọ | Royal Military Academy Sandhurst, Staff College, Camberley, University of Warwick, Barewa College |
Ebe obibi | London, Lagos |
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | ọchịchị aka ike |
okpukpere chi/echiche ụwa | Efefe Kraịst |
ọkwa agha | izugbe |
ngalaba agha | Ndị agha Naijiria |
Ihe nrite | National Order of Niger, Order of the Federal Republic |
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
aha n'asụsụ obodo | Yakubu Gowon |
Aha enyere | Yakubu |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 19 Ọktoba 1934 |
Ebe ọmụmụ | Kanke |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee, pidgin Naịjirịa |
Ọrụ ọ na-arụ | Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị agha, onye na-akwado ikike mmadụ |
Ọkwá o ji | chairperson of the Organisation of African Unity, Ishi ochíchì Naigeria, Minister of Foreign Affairs, Chief of Army Staff |
ebe agụmakwụkwọ | Royal Military Academy Sandhurst, Staff College, Camberley, University of Warwick, Barewa College |
Ebe obibi | London, Lagos |
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | ọchịchị aka ike |
okpukpere chi/echiche ụwa | Efefe Kraịst |
ọkwa agha | izugbe |
ngalaba agha | Ndị agha Naijiria |
Ihe nrite | National Order of Niger, Order of the Federal Republic |
Yakubu Dab- Yumma ma 'Jack' Gowon[1] (amụrụ n'abali irí na iteghete nke ọnwa Ọktoba afọ 1934) bụ onye isi ndị agha Naijiria lara ezumike nká na onye isi ndị ọrụ.[2] Dị ka Onye isi ala nke Naịjirịa, Gowon duziri agha obodo Naịjiria na-ese okwu ma kwuo okwu a ma ama "enweghị onye mmeri, enweghị mmeri" na njedebe agha ahụ na mgbalị ịkwalite ọgwụgwọ na ime udo.[3] A na-edepụta Agha Obodo Naịjirịa dị ka otu n'ime ndị kasị gbuo mmadụ n'akụkọ ihe mere eme nke oge a, ebe ụfọdụ na-ebo Gowon ebubo mpụ megide mmadụ na mgbukpọ agbụrụ.[4] Gowon na-ekwusi ike na o meghị ihe ọjọọ ọ bụla n'oge agha ahụ nakwa na idu ndú ya zọpụtara mba ahụ.[5]
Onye Kraịst Anglịkan sitere n'ezinụlọ Ngas nke Northern Nigeria, Gowon bụ onye Naijiria na-ahụ mba n'anya, na onye kwere na ịdị n'otu na ịdị n"otu nke Naijiria.[6][7][8] Ịrịgo Gowon n'ọchịchị na-esote ọchịchị aka ike na ọnwa Julị nke afọ 1966 kwadoro ọchịchị ndị agha na Naịjirịa. N'ihi ya, Gowon bụ onye isi ala Naịjirịa na-eje ozi ogologo oge, na-achị ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ itoolu ruo mgbe Brigadier Murtala Mohammed chụpụrụ ya na nnupụisi nke afọ 1975.[9]