Tjagataikhanatet
From Wikipedia, the free encyclopedia
Tjagataikhanatet[2] (mongoliska: Цагаадайн Хаант Улс, Tsagadajn Chaant Uls) var en av de fyra viktigaste och största khanaten i Mongolväldet. Det varade från 1226 till 1370, och dess territorium motsvarade Khwarezm och Kara-Khitans områden. Därmed sträckte det sig över stora ytor utan naturliga gränser och utan enade kulturella traditioner. Detta motsvarar ungefär dagens Uzbekistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, södra Kazakstan, västra Xinjiang (i Kina) och östra Afghanistan.
Snabbfakta
Tjagataikhanatet | ||||
Цагаадайн Хаант Улс Tsagadajn Chaant Uls (mongoliska) | ||||
| ||||
Tjagataikhanatet ca år 1300 | ||||
Huvudstad | Almalik[1] Samarkand (efter 1321)[1] Kashgar (efter 1321)[1] | |||
Språk | Tjagataiska | |||
Religion | Islam Buddhism Schamanism | |||
Bildades | 1226 | |||
– bildades genom | erövring | |||
– bildades ur | Khwarezmiderna | |||
Upphörde | 1370 | |||
– upphörde genom | dynastiskifte | |||
– uppgick i | Timuriderna | |||
Stäng